Extradition to Turkey refused: journalistic activity not criminal and refugee status bars surrender

Share this case

Keywords / Topics

🇬🇧 Summary

The case concerned an extradition request submitted by Türkiye for the prosecution of a Turkish national suspected of membership in an armed terrorist organisation, allegedly based on his role as editor-in-chief of a newspaper, contacts with senior members of the Gülen movement and alleged activity as a mouthpiece for that organisation. The Supreme Court of Sweden held that the conduct described in the request — journalistic activity as editor-in-chief of a newspaper — did not correspond to an offence under Swedish law, even if it had links to a designated organisation. The Court further noted that the requested person had been granted refugee status in Sweden on account of a risk of persecution based on a political opinion attributed to him by the Turkish authorities in connection with the Gülen movement. Since the grounds for refugee status remained valid, the Court found that extradition was barred under Swedish extradition law due to the risk of persecution on political grounds. It therefore declared that there were legal obstacles to extradition to Türkiye.

Cite this case

Need to reference this case in a brief, article or submission?

Aktbilaga 10 Sida 1 (4)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 december 2021 Ö 3370-21

Ansökande stat Republiken Turkiet

Person som framställningen avser [OMISSIS]

Medborgare i Turkiet

Offentlig försvarare: Advokat Elham Arshamfar Advokatfirman Centra AB Scheelegatan 5, 1 tr 112 23 Stockholm

SAKEN

Prövning enligt 18 § lagen (1957:668) om utlämning för brott

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Högsta domstolen förklarar att det enligt 4 och 7 §§ utlämningslagen finns hinder mot utlämning av [OMISSIS] till Republiken Turkiet.

Elham Arshamfar ska få ersättning av allmänna medel för biträdet åt [OMISSIS] med 21 674 kr. Av beloppet avser 14 963 kr arbete, 1 305 kr tidsspillan, 1 071 kr utlägg och 4 335 kr mervärdesskatt. Staten ska svara för kostnaden.

UTLÄMNINGSFRAMSTÄLLNINGEN M.M.

Framställningen

Republiken Turkiet har begärt att [OMISSIS] ska utlämnas dit för lagföring av brott.
Riksåklagarens och [OMISSIS] inställning m.m.

Enligt riksåklagaren finns det hinder mot utlämning enligt 4 och 7 §§ utlämningslagen och en utlämning skulle även strida mot artiklarna 3 och 6 i Europakonventionen samt mot artiklarna 3 och 9 i Barnkonventionen.
[OMISSIS] har motsatt sig utlämning och instämt i riksåklagarens bedömning samt därtill anfört att det finns hinder mot utlämning även enligt 8 § utlämningslagen.
Migrationsverket beslutade den 25 oktober 2017 att bevilja [OMISSIS] uppehålls- och arbetstillstånd för en tid av tre år samt att förklara honom som flykting (flyktingstatusförklaring). Den 27 november 2020 beviljades han uppehålls- och arbetstillstånd för en ytterligare treårsperiod. I beslutet angavs att hans flyktingstatus kvarstår.
[OMISSIS] har inte varit frihetsberövad i utlämningsärendet.
SKÄL

Den påstådda brottsligheten

Turkiet har angett att [OMISSIS] är misstänkt för brottet medlemskap i en väpnad terroristorganisation den 15 juli 2016 i Istanbul, Turkiet. Turkiet har åberopat artiklarna 53 och 314/2 i den turkiska strafflagen (lag nr 5237) samt artiklarna 3 och 5/1 i den turkiska terroristbrottslagen (lag nr 3713).
Turkiet har till stöd för sin framställning åberopat ett beslut i en handling benämnd Yakalama Emri (Arresteringsorder). Beslutet har fattats den 23 mars 2020 av domare i en domstol i Istanbul.
Högsta domstolens bedömning

Enligt 4 § första stycket utlämningslagen får utlämning beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer.
Den gärning som framställningen om utlämning avser innebär att [OMISSIS] som chefredaktör för tidningen Meydan Gazetesi har haft samröre och kontakter med högt uppsatta medlemmar av den s.k. Gülenrörelsen, och att han agerat som språkrör för organisationen genom nämnda tidning.
Gärningen som [OMISSIS] misstänks för – journalistisk verksamhet som chefredaktör för en tidning – motsvarar inte brott enligt svensk lag, även om den skulle ha kopplingar till en viss utpekad organisation. Det finns därför hinder mot utlämning enligt 4 § utlämningslagen av [OMISSIS] till Turkiet.
Av 7 § utlämningslagen följer att utlämning inte får ske av den som på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning eller annars på grund av politiska förhållanden löper risk att i den främmande staten utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans eller hennes liv eller frihet, eller annars är av svår beskaffenhet.
Avsikten med 7 § utlämningslagen är att regleringen ska korrespondera med det skydd som flyktingar ges enligt utlänningslagen (2005:716) och 1951 års Genèvekonvention angående flyktingars rättsliga ställning (se bl.a. NJA 2020 s. 426 p. 10–12).
[OMISSIS] åtnjuter flyktingstatus på grund av risk för förföljelse med anledning av en av de turkiska myndigheterna tillskriven politisk uppfattning med stöd till den s.k. Gülenrörelsen, och annat har inte framkommit än att det för flyktingstatus angivna skälet kvarstår. På grund av risk för förföljelse till följd av politisk uppfattning föreligger hinder enligt 7 § utlämningslagen.
Det saknas anledning för Högsta domstolen att uttala sig i frågan om det även finns andra hinder mot utlämning enligt utlämningslagen eller om en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.
I avgörandet har deltagit justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Agneta Bäcklund och Stefan Reimer (referent)

Föredragande har varit justitiesekreteraren Karin Lambertz